Balansgång.

Undrar ni ibland varför vi ser på saker så olika?

Tänk er att ni går på stan, det är fullt av folk. Ni kollar er omkring- vad ser ni? En mamma snäser åt dottern som vill rycka ner kläderna från hyllan i den fina butiken. Vilken otålig mamma tänker vi, vad pinsamt tänker mamman. Och lilla dottern som bara vill göra likadant som sin mor.

Disken är kvar sen middagen när du kommer hem från kvällspromenaden. Du blir irriterad när du tänkt dig att disken var klar, din partner sitter i soffan och tänker att du borde göra det innan du ska sova. Båda är trötta efter jobb, hämta från dagis och matlagning. Båda vill ha sin egna lugna stund innan det blir läggdags. Men vem är det som egentligen ska göra det? Vem har rätt, och vem är tröttast? Det är svårt att hitta balansen.

En dag kommer du på att det var veckor sen du pratade med din vännina. Varför har hon inte ringt? Båda parter tänker lika dant, och båda blir lite ledsna över att den andre inte verkar ta sig tid. Men vem ligger bollen hos? Vems ansvar är det att se till att man tar sig tid?

Alla ens vänner ligger inte på samma plan i livet. Alla är inte gifta, har barn, hus och hund. Alla har inte ens något "riktigt" jobb. Hur ska man kunna umgås på samma villkor, när allas livssituationer ser olika ut? Hur kan man möjligtvis sätta sig in i varandras skeden i livet?

Hela livet är en balansgång, och det gäller att hålla den rak. Men det finns nog ingen som orkar hålla den så i alla lägen, det är svårare än man kan ana.

♣klöver♣

Kommentarer
Postat av: peter pc carlsson

Just så är det, massor av små val vi ständigt gör. Ofta i form av att inget göra.



Mycket skulle bli så mycket bättre om vi bara kunde prata om de små och stora trätoämnerna.

2009-04-18 @ 13:13:01
URL: http://enbart.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0